Gävle - sjöfartsstaden 

1800-talet utgjorde Gävles storhetstid som handels- och sjöfartsstad, men redan under 1300-talet bedrev stadens borgare fiske på många ställen i Bottenviken. När det Bottniska handelstvånget lättade i slutet av 1700-talet byggde man upp en stor egen handelsflotta framför allt inom trävaru- och järnexport. 

1854 fanns fem av landets största rederier i Gävle och staden stod för 14,5% av Sveriges samlade sjöfartsvolymer. Johan Sjöö lotsade konungens brigantin från Gävle till Öregrund redan 1710 och därefter växte lotsfunktionen kraftigt. Under en period var Gävle en av landets största lotsplatser.

Handels-Societeten i Gefle

Instiftades av Hans Kungliga Majestät den 5 december 1738 och var under 1700- och 1800-talet en maktfaktor i Gävle. Organisationen reglerade vem som fick bedriva handel inom stadens hank och stör, men var också en viktig remissinstans för stadens ledning. Den verkade bland annat för att förbättra hamnar, postgång och allmänna kommunikationer och bekostade både Eggegrunds fyr och Böna fyr.

1330-tal         Stadens borgare bedriver fiske
1772               Gävles första lots, Johan Sjö
1738               Handels-Societeten instiftas
Slutet 1700    Egen handelsflotta
1831               Gävles första ångfartyg
1838               Eggegrunds fyr uppförs
1840               Böna Fyr uppförs
1847               Bönans nuvarande lotshus uppförs
1910               Gävles första maskindrivna lotskutter
Idag                 Böna fyr är ett museum, ägd av Sjöfartsverket